.

Året var 1996 då två män, Sven Bergholm och Börje Erdtman startade denna insamlingsstiftelse utifrån en idé om att hjälpa barn i Blumenau, Brasilien.
Grundidén utvecklades snabbt och man hade snart fadderbarn i Medellin, Colombia och även bland indianbarnen i Amazonas, Colombia
Under de första åren omsatte man årligen hundra tusentals kronor, vilket var livsviktigt för dessa barn, så de kunde hålla sig borta från gatorna.
Utvecklingen av verksamheten fortsatte och man fick snabbt stödet som krävdes för att starta en fängelseorganisation, för att hjälpa fångar att leva efter landets lagar.
I maj elva år efter att Ankarstiftelsen grundades stod ett 25-tal skolor klara till Amazonas folkets förfogande, och idag har Ankarstiftelsen totalt åstadkommit 66 stycken skolor.
Under 2009 omsattes ett rekordbelopp på över 4.9 miljoner kronor, med under 0.5 % i administrativa kostnader.  De administrativa kostnaderna ligger på en låg nivå på grund av att det är en ideell organisation som inte betalar ut några löner, då de heller inte har några som är anställda. Alla jobbar frivilligt.
För tillfället arbetar man främst med olika vattenreningsprojekt och byggnationen av skolor, det sker främst i Colombia men även i Peru och Brasilien.

Officiellt namn: Republiken Colombia

Huvudstad: Bogotá

Antal invånare: 46,7 miljoner (2008) hittar du inte nyaer uppgifter?

Yta: ca 1.2 miljoner (km2)

Statskick: Republik

Statschef: President Álvaro Uribe

Officiellt Språk: Spanska, samt ett 70-tal indianspråk

Religion: Katolicism

Viktigaste exportvaror: Kaffe, olja, kol, snittblommor, bomull, socker, tropiska frukter

Konflikten i Colombia

Det Colombianska inbördeskriget är något som länge pågått mellan olika parter, bland annat Colombias regering och gerillorna.

Denna konflikt tog sin början under mitten av 60-talet och fortgår än idag. De största parterna i detta är gerillorna; FARC och ELN, regeringen, illegala grupper (bl.a. f.d. paramilitärer), militären och knarklangarna.

Det hela startade med ett uppror som en reaktion till en tidigare konflikt, känd vid namnet, La Violencia. Som i sin tur startades i samband med mordet på den politiske ledaren, Jorge Eliécer Gaitán, år 1948.

Efter Sovjetunionens fall år 1992, spreds den illegala droghandeln vilket trampade upp konflikterna i Colombia ytterligare.

Idag står Colombia för cirka 80 procent av världens koka och det är huvudsakligen genom narkotikahandeln som de olika grupperna finansierar sin verksamhet.

Som vid de flesta konflikter är det den civila befolkningen som drabbas hårdast, vilket också hänt här.

Under de senaste 50 åren har cirka 3 miljoner av Colombias cirka 47 miljoner invånare tvingats att lämna sina hus, tomter och alla sina ägodelar, bakom sig för att rädda sina liv och istället har de tvingats att påbörja en osäker flykt i deras egna land. De har skrämts bort från sin mark av olika parter som anser att marken är värdefull. De har alltså blivit flyktingar i sitt egna hemland, även kallad ”internflyktingar”.

En stor del av dessa människor som överlevt är efter 50, 60 år fortfarande på flykt.

Nu under årskurs 3 har vi en kurs som heter Projektarbete vilket motsvara 100 poäng. Kursens kriterier är att självständigt, planera och genomföra ett praktiskt eller teoretiskt arbete, med tydliga frågeställningar och ett tydligt syfte.

Idéen växer fram

Allt började 2005 då min syster tillsammans med två av sina närmaste kompisar valde att samla in pengar och åka till Colombia tillsammans med Ankarstiftelsen, för att bygga ett hus åt en flykting familj. Jag sa redan då att mitt projektarbete skulle vara större och bättre än deras, vilket inte är en lätt uppgift att konkurrera ut. Jag är en envis person som inte gillar att förlora/misslyckas, speciellt inte när det gäller att vara sämre än min syster.

I början av sommaren startade jag tillsammans med en kompis äntligen upp vårt projektarbete. Det handlade om att tillsammans med ankarstiftelsen åka till Colombia och bygga en skola i byn Puerto Triunfo. Det som ingick i vår planeringar var att han och jag, på egenhand skulle samla in 130 000 kr till skolbygget och de kostnader som hörde till projektet, detta genom stipendier och olika typer av sponsorer. Jag tänkte då, detta var dubbelt så mycket pengar som min syster hade åstadkommit och betydligt större.

Under sommaren uppstod en del komplikationer med min klasskompis vilket gjorde att han tappade motivationen och jag stod där ensam inför detta projekt. Jag såg hur mina drömmar om att åka iväg började försvinna och jag la locket på, för en stund.

Jag bestämde mig i början av September att jag på ett eller annat sett skulle ta mig ner till Colombia i början av januari med eller utan min kompis. Jag tog då ny kontakt med deras ordförande, Börje Erdtman, för att se om det fanns något jag kunde göra.

Vi bollade lite idéer och kom fram till att jag på egenhand skulle samla in pengar till ett hus åt en flykting familj i Colombia.

Varför jag valde Colombia?

Många lever under oacceptabla förhållanden, med tillgång till endast de kläder de har på sig samt en presenning som hus. Det är en stor anledning varför jag valt att åka just till Colombia. När jag tänker på vad jag/vi här hemma i Sverige har för problem så känner jag skam för både mig själv och andra, det är många som inte förstår hur himla bra vi egentligen har det här. Vi har tak överhuvudet, mat på bordet, kläder i garderoben, en säng i rummet, skydd mot regn och oväder, minst en dator och en tv i hemmet, en bil i garaget och ändå så klagar vi.

Många av flyktingarna i Colombia får inte ens stanna på samma plats i mer än 3-4 dagar för att inte bli bortjagade av markägarna.

Mitt namn är Jesper Björkman, jag är 18 år gammal och går sista året på gymnasiet, ett samhällsvetenskapligt program med idrottsinriktning på Virginska skolan, Örebro. Jag har sedan ett år tillbaka bott ensam i en lägenhet i centrala Örebro vilket gjort att jag är van att klara mig själv och att ta ansvar.

Mitt största intresse i livet är att spela innebandy och det är huvudsakligen därför jag valde ett idrottsprogram. Jag ville ha möjligheten att kunna kombinera min idrott med mina studierna, vilket jag tycker har fungerat utmärkt.

På min fritid tränar jag innebandy i Axberg IF och utöver detta lägger jag ner min övriga tid på studier och mina vänner/flickvän. När tiden räcker till försöker jag även ägna den åt att jobba på Mc Donalds och/eller på Coop Forum.

I detta projekt garanteras Ni att Era pengar går direkt till att uppfylla en familjs drömmar om att ha ett tryggt och säkert hem. Ni garanteras även att detta arbete inte har ett vinstdrivande perspektiv.

Om detta arbete nu mot all förmodan inte skulle genomföras kommer Ni erbjudas att få tillbaka Er summa pengar eller att skänka dem vidare till något av Ankarstiftelsens övriga projekt.

Av hur många stora välgörenhets organisationer kan Ni få detta erbjudande samt ha möjlighet att följa vart just Era pengar går?

Skänker Ni pengar till en av alla stora organisation; Rödakorset, Plan international och Unicefs m.fl. så får Ni aldrig veta vart Era pengar riktigt tagit vägen. I det här arbetet kommer jag erbjuda Er att följa hela projektet här via min blogg och efter genomförande kommer alla sponsorer bjudas in till föreläsningar där jag berättar om hela resan.

http://www.ankarstiftelsen.se/www/index.php?option=com_content&task=view&id=150&Itemid=84